I fredags överraskade vi Simppe med en liten svensexa. Igår kom vi hem, alldeles mörbultade men glada. Jag ska inte berätta för mycket – what happens in svensexa stays in svensexa.

Till en början fick Simppe komma ner längs med silotornen på Strandgatan. 45 m vertikalt neråt med rep. Inte illa. Och utsikten lär ska ha varit helt okej! Det första steget ut över kanten lär ska ha varit det pirrigaste.

Efter klättringen hade vi en liten spårning som ledde Simppe runt på stan. Han skulle samla in hjul till en lådbil han skulle åka med ner för en backe. I backen skulle han väja för sin blivande fru. Här är en liten video på hur det gick.

Efter det lådbilsrallyt körde vi iväg mot Sommarösund och Fort Sommarö. Kvällen kantades med grillning i trevligt sällskap. Vi övernattade i den gamla garnisonsbaracken som ännu har kvar sina statliga våningssängar och taburetter (taistelujakkara)! Alla som gjort värnplikt kommer säkert ihåg förhållandet med taburetten. Under kvällens lopp blev Simon sakta men säkert allt suddigare i ansiktet.

På lördag spelade vi mölkky och boboll. Tyvärr upprätthöll inte Clas Ohlsons bobollsspel (9,95€) någon hisnande kvalitet. Efter bara 15 minuters spel hade bollen spruckit och efter ungefär en timme var den så gott som tudelad.

Efter några timmars spel i strålande solsken anlände Kasper med en överraskning åt Simon – Gertrud. Simon fick i uppgift att åtgärda Gertruds tillstånd, dvs. nacka, plocka och rensa henne. Gertrud var en höna, som dessvärre hamnade i stekpannan. Väl ställd inför uppgiften tvekade Simppe en aning, men insåg att han måste stå för att han är köttätare och göra det som görs dagligen. Och på bara några minuter var det över. För att inte göra bildmaterialet för grafiskt är bilden svartvit.

De som tycker att de klarar av mera grafiska bilder av Gertruds undergång kan klicka här.

Efter att Gertrud misst sin skrud och sina inälvor fick Simppe utföra en liten spårning på naturstigen i Sommarösund. Den andra punkten på spårningen ledde honom till en bunker, där han fann ett paintballvapen och skyddsutrustning. Resten av gänget låg i bakhåll längs med vägen och anföll honom för att göra uppgiften lite svårare. Vår hjälte var självklart odödlig medan vi andra föll ut av en träff. Spårningen ledde till slut till en gammal husgrund omringad av en hög vall. Den sista punkten låg mitt i öppningen och vi var alla positionerade längs med vallens kant. På gemensamt kommande öppnade vi eld och gjorde slut på hjälten. Efter det spelade vi i lag mot varandra och samlade ihop en fin mängd blåmärken och ömmande muskler.

Vädret var minst sagt underbart och myggen hade ännu inte uppenbarat sig. Vi fortsatte lördagen med att njuta av tillvaron och frånvaron genom att förtära diverse drycker och spela mera mölkky.

Summa summarum var det en väldigt trevlig helg. Att det ännu svider lite och gör ont då jag rör mig är ett säkert tecken på att vi lyckades. Tack till alla som deltog och grattis Simppe till det annalkande giftermålet. Försök att inte köra över Lotta flera gånger.