Hyresvärdinnan, sniglar och en social fransman

Det var nästan varit olidligt varmt de senaste dagarna här i Paris. Kring 30 grader och solsken gör gatorna heta.

I torsdags blev vi hembjudna till hyresvärdinnan. Hon hade varit här på besök då tvättmaskinen strulat lite och gav vägbeskrivning till sin lägenhet. På väg dit på kvällen märkte vi att vägbeskrivningen och portkoderna blivit i lägenheten, men vi lyckades ta oss fram någon vänster!

Lägenheten och innergården var verkligen fina, utsikten likaså. Hon jobbar med att boka spelningar åt artister; karibiska, jazzmusiker etc. Lite halvhippie.

I fredags blev det picknick i Jardin du Luxembourg. Efter att vi hittat en gräsmatta att äta på blev vi snabbt bortkörda av en trädgårdspolis. Det var inte så konstigt, eftersom det fanns en skylt där det stod att man inte fick gå på gräsmattan. Äsch, tänkte vi och sökte upp en gräsmatta som inte hade någon skylt, men tydligen gällde samma sak även där. Vi fick nöja oss med att ha picknick på en parkbänk istället.

På lördag kväll blev det promenad i Montmartre. En av Paris intressanta gatumålningar hittade vi på färden.

Vi åt vi sniglar och mycket annat gott må en mysig restaurang som var belägen i en backe på Rue Lepic, en bit ifrån de turistrika restaurangerna. Stället verkade vara lokalbefolkningens stamkrog. Menyn fanns det ett exemplar av, så den fick man till bordet då man beställde.

Efter några incidenter med snigelskal på marken, rullande ner för backen och returnerande av sagda skal åt ägaren (läs: skribenten), blev vi bekanta med Fabrice, en munter och verkligen pratglad montmartrebo. Han underhöll oss längs med kvällen, med hjälp av sin vän, som tolkade 3/4 av det Fabrice sade till engelska.

Kvällens laj-laj-stämning förvandlades senare till raj-raj då Karin och Anna beställda varsin Piña colada à 14,90 € på en annan krog. Söndagen var mera aj-aj. Då anlände också Carla och Frank, vars flyg på lördag inhiberats och ankomsten på Charles de Gaulle försenats pga. bombhot. Så kan det gå.